Sista tiden i skolan var jobbig och stressig men jag hade viljan att klara det. Jag ville ta studenten med ett godkänt slutbetyg och jag ville känna, att jag hade gjort allt jag kunnat göra. Jag ville inte ångra någonting senare.

Jag satt uppe länge på nätterna för att klara av vissa uppgifter och lämna in dem innan betygen skulle sättas. Jag satt på min mammas jobb och skrev på datorn så fingrarna glöd och ögonen sved.

Vissa uppgifter fick jag göra muntligt för att jag inte skulle stressa ihjäl mig.

Projektarbetet hade inte kunnat blivit bättre, trots att jag först inte hade en aning om vad jag skulle göra till ett jätte bra arbete.

Vissa studer var det tungt men som så många gånger tidigare fick jag bita i det sura äpplet och tänka på vad jag skulle få ut av allt sllit.

Jag tog studenten, och jag hade ett fullt ut godkänt slutbetyg. Jag lyckades få ihop riktigt bra betyg trots allt som hänt mig. Jag var stolt, allt var en lättnad.

Sömnen blev till det bättre hela tiden. Istället för att brottas med mina problem i drömmarna så tog jag itu med dem på dagen istället och pratade om dem.

Magen tog jag inte hand om som jag skulle, jag var slarvig med maten. Det var faktiskt så att jag glömde bort att äta ibland. Jag hade så mycket tankar i mitt huvud om allt så det kunde gå en hel dag tills jag märkte att jag inte ätit något.

Jag och Joel var och hälsade på min syster och hennes kille i sundsvall när det vart näst intill outhärdligt. Jag hade så himla ont i magen och så fort jag svalde något så kom det upp i munnen igen. Jag kunde inte ha bh på mig för det tryckte på det stället där jag hade ont. Jag och Joel for hemåt och jag ringde mamma då och berättade läget. Hon skulle ringa på sjukhuset direkt. Det visade sig att jag började få magsår och att jag hade alldeles för mycket magsyra i magen. Jag fick medicin och jag skulle börja äta regelbundet, det var inte all mat jag fick äta och jag fick inte dricka alkohol.

Jag åt min medicin och skötte mig så gott det gick. Det blev bättre, det blev det men jag hade fortfarande ont mer eller mindre. I somras fick jag åka in två gånger på akuten pga att jag kissade blod och hade ont i magen. Det blev pencillin och annan medicin båda gångerna samt medicin för min mage.

Magen fortsatte att göra ont trots all medicin jag fått för alla besvär. Men det skulle komma en lösning för det också.

En dag for jag hem till Madde min kära vän. Hennes mamma frågade hur jag mådde och jag svarade att jag mådde bra. Men hon såg i mina ögon att det var någonting som inte riktigt stämde. Hon ville att jag skulle komma till henne på hennes jobb så hon fick kolla mig i ögonen, hon kunde då se vad jag hade för fel. Jag var väldigt skeptisk till det men självklart gick jag med på det.

Dagen efter for jag till henne (Mariannes zonterapi). Hon kollade mig i ögonen med en liten lampa och sa sedan att jag hade för lite syra i magen. (Sjukhuset sa ju att jag hade för mycket) Hon sa att det är samma symtom på om man har för lite och för mycket. Jag fick ett pulver av henne som jag skulle blanda ner i fil varje morgon och äta. Då skulle det blir bätte. Jag hade haft ont i magen så pass länge så jag var fortfarande lite skeptisk men jag litade på henne. Jag skulle också komma tillbaka då hon skulle behandla mig.

Jag åt pulvret och jag var på behandling. Tro det eller ej, men jag har inte haft problem med magen sedan dess! Man ska inte alltid lita på vad sjukhuset har att säga, det finns andra lösningar än att proppa i sig en massa piller som är skadlig för kroppen. Så fort jag har ont någonstan eller har något annat besvär ska jag alltid vända mig till henne och inte till sjukhuset. (om det inte är något akut så klart)

MEN, det absolut viktigaste av allt. Min mamma, min älskade mamma besegrade cancer och mår bra idag. Hon äter dock medicin i 5 år och efter det är hon helt friskförklarad.

Tack alla som läst, kommenterat och sagt så fina saker. Det värmer verkligen!
Jag är glad över att jag skrivit allt det här så att alla som undrat och snackat skit förstår vad det är som egentligen har hänt.
Jag vet att många av mina vänner inte heller vetat hela sanningen. Jag är ledsen för att ni kanske inte har fått varit dem vännerna ni vill för mig. Men det finaste med det, det är att dem sanna vännerna stannar kvar ändå och jag älskar er för det!

Jag hade aldrig klarat den här resan utan min familj, Joel och mina vänner <3

Jag lyssnade väldigt mycket på Melissa Horn under den här tiden, "kvar i nått jag lämnat" kändes som min låt. Jag var verkligen kvar i något jag lämnat..

Och jag följde dig längs vägen den natten, så vuxen I din hand
Men om en vän kan viska och ett löfte brista, går jag hellre hem
Kvar I nått jag lämnat, för länge sen

 

Roggehuset

30 januari 2011 20:58

pernilla sjödin, vi älskar dig!

pernilla sjödin

31 januari 2011 16:10

& jag älskar er!

 

Mamma

31 januari 2011 10:18

Vad fint du har skrivit min älskade Pillan och tack för att du finns mitt lilla yrväder.

pernilla sjödin

31 januari 2011 16:04

Du är bäst :) jag älskar dig!

 

F.Wengelin

3 februari 2011 01:40

Läst varje del som du lagt ut, en massa känslor som verkligen berör och väldigt fint skrivet =), men kan inte alls tänka mig hur du egentligen har haft det :/, men helt underbart att allting har löst sig och att det är bra nu iaf, det som är huvudsaken =). Känner dig inte så väl, men vet vem du är, men måste säga att du verkligen har en stark personlighet och stark vilja som kunnat ta dig igenom det, så som du har beskrivit det hela. Och jag tror att alla dom som läst detta gläds åt både din familjs lycka och din egen. =)

pernilla sjödin

3 februari 2011 19:41

Tack vad snällt skrivet :)

 

Thyrre

11 februari 2011 20:03

Ja du Pillan, du vet sedan tidigare vad jag tycker om ditt skrivande! Så skönt att allt är så mycket bättre och jag ser fram emot när du kan börja träna regelbundet :-) kram!

pernilla sjödin

12 februari 2011 09:25

Och du vet hur go jag tycker att du är :) GOOSARA! Det ser jag också fram emot, sakta men säkert är jag tillbaka till 100%.
KRAM!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Dra åt helvete vad dålig jag varit. Det där önskar jag inte ens min värsta fiende. (som Joel alltid säger så fort han är lite förkyld;))   Ne men helt ärligt så är det nog bland det vidrigaste jag varit med om. Efter att jag tjatat på Joel ...

     Jag ser ut som en surpuppa, men det är jag verkligen inte :) FÖÖR idag är det fredag, och idag kommer syster och Halle hem från sundsvall och imorn är det gympa, Angelica fyller år och det är vinterfesten. SOOM jag längtar!!!   Nu ska ja...

  Imorn är det fredag, snart lördag! vilket betyder att min kära vän Angelica fyller år :) + att det är vinterfesten. Jag längtar..   Det var meningen att jag skulle till Sundsvall på lördag med familjen + Joel och äta mat hos min farfars syste...

  Engelska provet är över... Jag tror och hoppas att jag grejjade det. Tänkte ju åka och träna efter men kom på att jag ska ju på behandling med Madde kl 4. Så nu har jag ätit soppa och snart ska jag hämta upp Madde så ska vi åka. Får åka hem och...

  Idag har jag träningsvärk, yes! ;) Dock inte så mycket men det känns i benen, skönt.   I lördags for jag och Joel till Ramsele och bossehuset. Där har vi myst, ätiti gott, farit runt och fikat, promenerat, spelat monopol och uno hos ki, kolla...